Att ha hund är inget man har - det är en livsstil. Att ha hund är inget man har - hund är något (eller någon!) man lever med.
De som bara "har" hund vet inte vad de missar när de väljer att inte leva med sin hund - att ha hunden i livet och inte sidan om.
Jo, nu hör jag hur någon säger: det går inte att lägga så mycket energi och engagemang på en hund, det kostar, det är jobbigt, det är svårt, jag är inte intresserad av att tävla så jag behöver inte träna, jag har bara en sällskapshund och det den kan räcker i vardagen eller jag har mycket annat att göra.
Om du inte sa något av detta säger du säkert att "jag har inte den tiden det kräver/jag hinner inte".
Okej, du får säga vad du vill och jag tänker inget kring det. Än mindre dömer jag det. Jag tycker möjligen bara det är synd.
Det viktigaste är att du i alla fall har tänkt igenom ditt val; att du och din hund har den kontakt du önskar, att hunden mår bra och att du tycker det är positivt och givande att ha hund. För det är det det ska vara.
Låt mig titta på argumenten ovan:
- Energi och engagemang - relationer både kräver och ger energi/engagemang. Ju mer i balans relationen är, desto mer ger den, desto mer gott får båda parter ut av den. Omvänt gäller också, är relationen i obalans är den mer tärande och jobbig.
- För att minska obalansen krävs energi, men ju mer balanserad relationen blir, desto mer energi får man tillbaka.
- Det kostar - det kostar inte mer att leva "med" sin hund än att "ha" den. Man måste inte gå en massa hundkurser om det går att träna så pass strukturerat och regelbundet som det trots allt blir när man går en kurs.
- För en del människor underlättar det, för att det ska bli av, om den tiden verkligen är avsatt. Om inget annat är det stimulerande stunder för hunden att få din totala uppmärksamhet.
- Jag har bara en sällskapshund, tänker inte tävla och behöver inte träna - träning behöver inte alls hänga ihop med tävling. Däremot hänger tävling i de allra flesta fall ihop med träning. Träning är också så mycket mer än bara en uppfostring, som måste till fram tills hunden är ett år.
- Man kan se träningen som en slags motion för hundens hjärna, för att hålla den och det hunden kan i trim. Som du vet är motion en färskvara. Det fina är att det går att kombinera hundens fysiska motion (som alla hundägare säkert ägnar sig åt för att den ska få göra sina behov) med motionen för dess hjärna.
- Jag har inte den tiden/jag hinner inte, för jag har så mycket att göra. Stopp! Tid är det enda som är rättvist fördelat hos alla. Vi väljer däremot själv vad vi vill göra med vår tid.
- Om hunden får vara med i livet, tar den ingen tid - den ingår och något som ingår stör inte.
Så låt 2011 bli ett riktigt hundår!
Gott nytt år!
önskar Djurprataren genom Svinna
önskar Djurprataren genom Svinna
1 kommentar:
...att det här var bra sagt, speciellt det om vad vi väljer att göra med vår tid; alla slags relationer 'kostar' i tid och engagemang och ju mer man 'investerar' i en relation desto mer kan man få tillbaka - på kort eller lång sikt, åtminstone så länge den aktuella relationen är i eller i alla fall kan nå någon sorts 'balans' som fungerar för båda parter - för två- såväl som fyrbenta!
Gott nytt år på er allihopa!
Skicka en kommentar