Vi började träna "handduken" hemma. Snabbt fattade han att det lönar sig att frivilligt gå och lägga sig på den utlagda handduken och bara koppla av.
![]() | |||
| Platsliggning i soffan... |
På vägen dit mötte vi två nakenkineser. Lite tendens till osäkerhetsmorr, men eftersom det var "verkliga artfränder" slog vi följe siså där 50 meter och pratade "kines". Då gick det genast bra. Ytterligare ett hundmöte på "lagom" avstånd och det gick bra.
Med en handfull väntande resenärer och några som passerade var det ganska lagom att lägga honom vid en vägg på stationen.
Satte stoppuret på en minut och jobbade med klick och godis ett par gånger när han lagt sig.
Efter bara några sekunder reste han sig, men förstod efter ett tag att det var inte sitta eller stå han skulle. Började om och startade klockan på nytt.
En minut gick bra. Provade två minuter också och då hann det passera några människor framför näsan på honom. Till sist körde vi i tre minuter och då gick jag även några meter bort ifrån honom, men så han såg mig. Även det gick bra, så vi var nöjda för dagen.
På vägen hem gick han lös. Mycket "godis", läs läbb, finns gömd i snön dessa dagar och det är jättespännande att försöka leta upp om man heter hund. Frustrerande och ganska tjatigt att vara hundförare och vilja komma någon vart, men vad gör man?
Nu ligger en trött Laxi och tar igen sig i soffan. Verkar nöjd med tillvaron.

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar