Brottsling och evigt dömd på Island?!

Frågan är vad som händer med kriminella människor på Island? Härom dagen var vi i en by där Islands sista avrättning ägde rum 1830 (i Svergie avrättades den sista personen1910. Den sista dödsdömda i Sverige skulle ha avrättats senare, men hann ta livet av sig i fängelset innan), men frågan är som sagt vad man gör med kriminella av idag.

Det finns ganska många saker man skulle kunna utsätta dem för för att återfå hyfs och hut och som inte skulle behöva kosta samhället Island så mycket. Det passar kanske så här efter en ekonomisk smäll? Rättsstaten skulle ju bara kunna utnyttja naturkrafterna, precis som man gör med jordvärme och vattenkraft för att få värme, varmvatten, el - och växthusvärme!!

Det går att odla på Island. 1% av ytan är odlad - undrar om växthusen är inräknade?

Varför inte rulla banditerna i en snödriva (vi har sett snö ju!)? Kanske be dem skotta E1:an för hand - då lär de bli trötta och lär inte orka hitta på bus. Att be dem gå på glödande lava är också fullt realistiskt. Kanske kasta upp dem på en vild oinriden häst?

Hästar hästar - överallt! Liksom får och lamm.

Alternativet att ensam arbeta inom väntjänsten på norra Island skulle nog också kunna gå bra som uppfostrande aktivitet för somliga.

Laga fruset vatten hos gamlingar är kanske bra mot dumheter här i världen?!

Eller slänga ut dem för ett stup? Varför inte putta ner dem i nåt iskallt vattenfall som är lite lagom vasst och kantigt? Fast de sista alternativen får nog enbart gälla riktigt grova brott, för dödsstraffet var ju trots allt avskaffat.

Idag har vi faktiskt sett vattenfall som orsakat två barns död och fallet är uppkallat efter denna händelse, Barnafoss i trakten av Borgarnes.

Barnafoss. Livsfarligt att försöka gå över "lavabron".

Strax längre nedströms har älven Hvítá vattenfall, Hraunfossar, men av helt annan karaktär, ett mycket grafiskt tilltalande utseende där många små fall som rinner hela bergssidan.

Lunchen försökte vi äta på ett landshotell, men där var de mest fokuserade på sina inbokade bussreseänrer och kunde inte ens svara på en kort fråga om de hade restaurang, så de fick inte del av våra pengar. Däremot gynnade vi macken i samma by (om nu en kyrka, ett hotell och 3 hus plus en mack är en by?) och utforskade det lokala butiksutbudet. Där kunde vi även studera urinvånarnas vardag - långt ifrån alla turistfällor.

Många islandströjor på islänningarna.

Vi hade kunnat handla både muffinsformar och kattmat, men valde förpackade sotiga pannkakstunna tunnbröd, rökt lammköttpålägg (riktigt gott - saknas i Sverige!), skyr och andra mer svenskvanliga produkter.

Färden gick vidare mot Akranes där vi solade nästippen i hamnen, innan vi körde ner i den nära 6 km långa tunneln, Hvalfjarðargöng, under havet. Därifrån hade vi inte långt till att vi passerade vägen mot Gullfoss, cirkeln på E:1an och Island runt var sluten och vi närmade oss vårt pensionat i Reykjavik.

Akranes hamn.

Men vad har allt detta med brottslighet att göra? Jo, vi hoppas kunna lämna ön med livet i behåll och utan risk för att behöva gå på glödhet lava eller dömas till lappsjuka i norr - i morse hittade vi en p-bot på bilen från gårdagens besök Akureyri.... 

Bevis på vår grova brottslighet!

Frågan är hur man gottgör sig från en sån... Blir kanske förvisad till snön i norr i alla fall? Vi får väl se om de skickar hem oss...!